På allmän begäran.. Not..
"Vem bryr sig..?" Vandrande Åskmolnet och Fröken MorgonTrötts samlade expertutlåtanden.
1. Jag fryser inte. (För jag är tonåring och vi fryser inte om det så blåser full storm och regnar isbitar och vi sitter i bikini på en liten flotte i Ishavet.)
2. Jag bränner mig inte. (För jag är tonåring och då bränner man sig helt enkelt inte, även om man suttit inne framför datorn och chattat de senaste 8 månaderna och tror att fullmåne är det samma som strålande solsken.)
3. Väntar inte båten på mig? Den går väl när jag vaknat och hittat mobilladdaren?
fredag 5 juli 2013
Utökat kursutbud 2013
Vi vill gärna lägga till några fler sommarkurser.
1. Hur man hittar skugga. Föreläsare: Mr Lindquist.
2. Hur man gör ingenting och njuter av vågplask. Med Professor Emeritus Disa Lövgren
1. Hur man hittar skugga. Föreläsare: Mr Lindquist.
![]() |
| Överkurs. Hur man undviker den fina stranden och hittar skugga längst in i en klippskreva. |
![]() |
| Uhh.. Den var jag inte beredd på.. |
Donoussa
![]() |
| Donuossa. På morgonen. |
Det finns verkligen ingenting att göra här. Och ingenting att se. Det är helt underbart!
Vi bor tjugotalet meter från den kritvita stranden mitt i byn och livet ackompanjeras av det oavbrutna ljudet av vågor som sköljer in över sanden.
Här finns en handfull tavernor, en bar på stranden, ett mikroskopiskt minimarket och tre resebyråer.. Näringsverksamhet omräknat per capita skulle innebära att Söderbärke borde ha 80-talet restauranger och ca 40 resebyråer, och ja.. DET kommer nog att dröja någon säsong..
Människorna här är vänliga och hjälpsamma, maten fantastisk och vi är kanske totalt ett drygt 50-tal turister här i byn. Det finns ett par nakenstränder med fri camping 20 minuters promenad här i från. På vår promenad räknar vi till tio-talet tält så det ser inte ut att vara någon överbeläggning precis.
![]() |
| Donuossa. Vid lunchtid. |
Jag har också gjort ett helt felaktigt antagande. Ön klyvs nämligen av en rejäl bilväg. Motorväg är kanske att ta i, men nog kan det mötas iallafall tre getter i bredd. Jag är benägen att påstå att den här vägen kan vara en av de finaste vägarna vi sett på våra öfärder. Den är finansierad av EU-slantar och bybefolkningen tycker att den är vräkigt onödig. Och ja.. Det kan man ju tycka.. här finns ju inga bilar...
Jag hoppas att jag kommer tillbaka till Donuossa igen. Av Småcykladernas öar är Donuossa den otillgängligaste trots att man ser både Naxos, Amorgos och Kouffonissi härifrån. Donuossa trafikeras inte varje dag av Skopelitis eller Blue Star och man måste därför planera så att man inte fastnar här och tillexempel missar sitt flyg hem från Santorini..
Just imorgon går det en Blue Star till Naxos och där kan vi byta färja för att komma till Santorini.. Fast just nu har vi inga biljetter eftersom vi missade resebyråernas öppettider. Vi hade väl fullt upp med att göra ingenting får man anta.
PS. Jonas! Jag är fortfarande öppen för att förlägga min tjänstgöringsplats till Grekland. Du vet, då blir det ju inget traktamente och tjafs! Jag vet inte riktigt vad byn här heter, men det känns mindre viktigt.. Marknaden kanske inte är jättestor för försäljningsansvarig Donoussa, men jag LOVAR att göra mitt bästa för att inom kort vara marknadsledande här. Vad säger du? DS
tisdag 2 juli 2013
Dags att resa igen
![]() |
| Utsikt från Tavernan på Mouros Beach, Amorgos |
Det är dags att göra något nytt, obeprövat.. Imorgon bitti klockan sex hoppar vi på Skopelitis igen. Vi åker till Donuossa. Mr Lindquist, som ibland påtar sig rollen av reseledare, läser högt för mig från iPadens framgooglade resultat.
Donuossa har ca 150 bofasta invånare. Där finns inga bilar, bussar och följdaktligen inga serpentinvägar heller. (Det står det i och för sig inte.. det var mer min logiska slutsats.. att avsaknad av bilar automatiskt innebär ingen serpentinväg..)Däremot står det att det finns INGENTING att se på Donoussa och INGENTING att göra heller... Och så några helt obetydliga passusar om sagolika stränder och ett par mysiga tavernor, men vi låter oss naturligtvis inte påverkas av såna simpla argument.
Nä. Ingenting att se och ingenting att göra.
Det låter alldeles PERFEKT för några sista dagar i semesterparadiset!
Berättelsen om Mr Lindquist och serpentinvägar - en kort, men svindlande historia.
Mr Lindquist älskar serpentinvägar. Det är ett intresse som inte direkt delas av resten av sällskapet.
När jag säger älskar serpentinvägar, så menar jag inte att titta på dem på pittoreska vykort.
Mr Lindquist ÄLSKAR serpentinvägar. Och att ta sig upp och ned för dem.
Ju brantare dessto bättre. De får gärna ha hårnålskurvor, vara utan räcken och dekorerade med utspridda bilvrak längs sluttningarna. Det liksom förhöjer känslan...
Ett givet plus är dessutom om de är så smala så att två getter med nöd och näppe kan mötas. Och då menar jag två mycket, mycket små getter.
Med glädje och glittrande ögon kastar sig Mr Lindquist utför branterna och hyrbilens lilla klena motor skriker missnöjt på låg växel när det sedan bär uppför igen. Vi andra klamrar oss fast i inredningen och ber till Gud.
Käcka tillrop som "Ner kommer man alltid" känns liksom inte riktigt helt bra vid såna här tillfällen..
När jag säger älskar serpentinvägar, så menar jag inte att titta på dem på pittoreska vykort.
Mr Lindquist ÄLSKAR serpentinvägar. Och att ta sig upp och ned för dem.
Ju brantare dessto bättre. De får gärna ha hårnålskurvor, vara utan räcken och dekorerade med utspridda bilvrak längs sluttningarna. Det liksom förhöjer känslan...
Ett givet plus är dessutom om de är så smala så att två getter med nöd och näppe kan mötas. Och då menar jag två mycket, mycket små getter.
Med glädje och glittrande ögon kastar sig Mr Lindquist utför branterna och hyrbilens lilla klena motor skriker missnöjt på låg växel när det sedan bär uppför igen. Vi andra klamrar oss fast i inredningen och ber till Gud.
Käcka tillrop som "Ner kommer man alltid" känns liksom inte riktigt helt bra vid såna här tillfällen..
Vissa platser och upplevelser ska man kanske inte försöka återuppleva..
![]() |
| Panagia Chosoviotissa, Amorgos |
![]() |
| Klostret löper längs bergsväggen och är tre meter på sitt bredaste ställe och nästan 40 meter högt. |
Det ÄR varmt. En sisådär 35 grader och gassande sol. Och när vi kommer upp, ja då förstår ni att där sitter en hel lapp och instruktionen som vi saknade vid klättringens början säger dessutom "no long pants for women..." Jag protesterar lite lamt att Disa, som i och för sig fyllt elva under resans gång, väl inte är att räkna som kvinna, men det finns inga ursäkter alls idag och medan jag och flickorna rotar i munkarnas lumplåda efter bjärta och egensinnigt mönstrade långklänningar så slussas Mr Lindquist vidare in i det allra heligaste.
Han får sin religiösa upplevelse. Ensam blir jag kvar med tre överhettade påskkärringar som bara förmår ställa två frågor: "Vad gör vi här?"Och "När ska vi gå?"
På väg ut ser vi allafall en söt kattunge och till ett fantastiskt klockspel från klostrets övre balkong påbörjar vi nedfärden. Vi får följe av en grupp munkar och präster, som vid stigens slut trycker in sig i en liten bil och hur man får in så många runda munkar med tomteskägg och fotsida dräkter i ett så minimalt fordon är givitvis en gåta. De har måhända krafter och förmågor vi andra inte behärskar och gudomlig hjälp från ovan.
Sälva tar vi en snabb titt i den lilla souvenirbutiken och konstaterar att någon replika av den heliga ikonen behövde vi inte idag heller innan vi följer munkarnas exempel och knölar in oss i vår lilla hyrbil. Idag ska vi bada i Det Stora Blå. Härliga klippbad vid Agia Anna, alldeles nedanför branten till klostret som syns däruppe mitt på bergväggen som en liten vit sockbit.
Och det är så det kommer sig. Det är så det kommer sig att jag står här på en dammig parkering mitt i solgasset och river och sliter för att befria mig från de här svettiga jeansen som klibbar mot huden. När jag så äntligen och byxlös tittar upp ser jag alldeles bredvid mig ett märkligt sällskap som gör precis likadant. Här flyger långa mörka rockar, små heliga pillerburkar och andra huvudbonader, amuletter, krusifix och annat blingbling. Vem hade trott att munkar hoppar bomben från de utskjutande klippavsatserna vid Agia Anna? Och vet ni... Det är en sån himla skön och befriande känsla! Ja, jäddrar i min själ... nästan... religiös...
måndag 1 juli 2013
Brev till chefen
Hej Jonas!
Jag vet att min semester snart är slut, men du... Jag har funderat lite.. Jag tror att det skulle vara... VÄLDIGT BRA för företaget om vi kanske hade en.. liten filial här i den grekiska övärlden..
Det behöver inte bli så stor investering. Det är gott om lediga affärslokaler. Lite färg bara... Kanske ett tak?
Ett vindspel med delfiner och några stora krukor med pelargoner?
Solstol?
En schysst företagsbil så jag tar mig runt ön? Jag har kollat runt lite... Jag tror att vi kan få den här rätt billigt och med en diskret företagslogga? Vad tror du?
Jag kan också göra halsband av vackra snäckor och klistra snygga stenar på brädbitar som flutit i land..?
Fundera inte för länge nu.. Det här är VÄRLDENS TILLFÄLLE att etablera sig i Grekland!
Jag vet att min semester snart är slut, men du... Jag har funderat lite.. Jag tror att det skulle vara... VÄLDIGT BRA för företaget om vi kanske hade en.. liten filial här i den grekiska övärlden..
Det behöver inte bli så stor investering. Det är gott om lediga affärslokaler. Lite färg bara... Kanske ett tak?
Ett vindspel med delfiner och några stora krukor med pelargoner?
Solstol?
En schysst företagsbil så jag tar mig runt ön? Jag har kollat runt lite... Jag tror att vi kan få den här rätt billigt och med en diskret företagslogga? Vad tror du?Jag kan också göra halsband av vackra snäckor och klistra snygga stenar på brädbitar som flutit i land..?
Fundera inte för länge nu.. Det här är VÄRLDENS TILLFÄLLE att etablera sig i Grekland!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)









