Den bryskt uppväckta hjärnan arbetar febrilt. Halv sju? Men vänta nu.. Har jag inte semester? Jag minns att vi sa att vi skulle gå upp i skaplig tid och komma iväg... men halv sju??
Och om jag minns rätt så var vi på baren Le Grand Blue igår kväll och det som Mr Lindquist beskriver som paraplydrink skulle jag kanske vara mer benägen att kalla busgrogg. Jag har aldrig druckit en Margarita ur dricksglas och dekorerad med östtyska förbundsflaggan förrut.. men jag har semester och här är varmt och skönt och människorna vänliga... Och resten av "drinkarna hade iallafall olika färg... Jag skulle inte hålla det alltför otippat att den lokale bartendern förmodligen är den samme som den lokale målaren, eller nån annan som är bra på färger...
-Vi har bilen från klockan sju!
Ahh! Men se där ja! Det var ju en bra upplysning att få så här en halvtimme före. Man får återigen tacka sin lyckliga stjärna att man aldrig blivit kompis med spegeln och att man aldrig begripit varför morgontoalett ska behöva ta längre tid än nödvändiga fem minuter...
Men han gör en fantastisk frukost, Mr Lindquist, som vi avnjuter på verandan och sen är vi på väg.
Vi tar den slingrande serpentinvägen upp mot Chora för att ta oss till klostret Hozoviotissa vid Agia Anna. Det vita klostret klamrar sig fast på den branta klippväggen högt ovanför den sagolikt blå havsbukten.
| Klostret Hozoviotissa |
Det ursprungliga klostret byggdes på 810-talet för att skydda en uråldrig ikon från Jerusalem. Ikonen råkade guppa i land precis här och då var det förståss av högre makter menat att här borde anläggas ett kloster. Sen att stället inte hade de bästa förutsättningarna för ett slikt bygge kunde man ju naturligtvis inte ta någon hänsyn till. Klostret helrenoverades sedan och byggdes upp från grunden 1080. Här finns plats för 65 munkar, men idagbor här bara tre.
För att nå klostret får man gå uppför en smal stenbelagd liten trappväg. Den här morgonen är vi munkarnas första gäster. Det är redan väldigt varmt och det råder ett besynnerligt lugn. Nedanför klostret har munkarna en terassträdgård och där balanserar också två självmordsbenägna åsnor.
![]() |
| Beteshage a la kloster... |
![]() |
| Last seen entering this gate... |
| Några av munkarnas kissemissar |
| Jahapp.. Nyss var man därnere med katterna. Det är till att ha kommit upp sig här i världen. Förstår ni hur nedrans brant och högt det är? |
![]() |
| Utsikt från klosterbalkong |
![]() | |
| Room with a view. Utsikt från munkarnas vardagsrum |
![]() |
| Till verkligheten utanför |





Inga kommentarer:
Skicka en kommentar